Gladsaxehus - den arkeologiska forskningsundersökningen 2002

Av Lars Jönsson

Forskningsprojekt

Undersökningen ingår i ett forskningsprojekt rörande sydöstra Skåne under medeltiden utifrån ett maktperspektiv, där en studie av ett antal borgar och huvudgårdar ingår. Projektet bär namnet Maktens landskap, en region i förändring. Sydöstra Skåne under 400 år. Projektet är dels inriktat på att göra en sammanställning av medeltida manifesta anläggningar i sydöstra Skåne. Med manifesta anläggningar menas här huvudgårdar, borgar, kloster och kyrkor. Därefter skall dessa placeras in i sin rätta historiska och topografiska miljö. I projektet ingår även en landskapsarkeologisk studie, vilken kommer att koncentrera sig på maktens landskap i ett regionalt perspektiv. Avsikten är att studera maktstrukturens förändring i tid och rum i sydöstra Skåne.

Undersökningarna vid Gladsaxehus skall utgöra en bärande del i forskningsprojektet, då Gladsax anses utgöra ett utmärkt exempel på en plats där maktstrukturen har förändrats under medeltidens gång, med en förmodad huvudgård under tidig medeltid, därefter en till namnet känd sätesgård under hög- och senmedeltid och slutligen under sen- och eftermedeltid en av drottning Margarethes riksborgar.

Inför undersökningarna vid Gladsaxehus planerades ett forskningsprogram vilket vi indelade i ett antal åtgärdspunkter, där den första punkten redan är utförd:

• En digital uppmätning med totalstation har gjorts av hela det presumtiva borgområdet. Terrängmodellen visar ganska tydligt att området norr, öster och söder om borgruinen utgörs av försänkningar i terrängen, förmodligen rester av de på 1700-talet synliga vallgravarna. Själva borgruinen och området väster därom ligger däremot på en tydlig förhöjning. Terrängmodellen visar att borgruinen kan ha legat i det nordöstra hörnet av en större borganläggning, med förmodade raserade byggnader söder och väster om ruinen.
• Arkeologiska provundersökningar bör utföras för att bl. a. få en datering av grundläggandet av borganläggningen och möjligtvis även den äldre sätesgården. En möjlighet är att Gladsaxehus uppfördes i början av 1400-talet, och att den äldre sätesgården legat närmare kyrkan, inne på den nuvarande kyrkogården. Här har enligt skifteskartan från 1790 legat en numera riven gård, vilken kanske utgjort den tidig- och högmedeltida huvudgården i byn. En arkeologisk provundersökning bör också syfta till att belysa om silverhantering skett på borgområdet. I närheten finns ett område, Impan, där man under åtminstone 1700-talet lär ha brutit bl.a. silver. Kanske är detta en av anledningarna till varför drottning Margarete lät uppföra riksborgen på denna plats.
• Arkeologiska provborrningar bör utföras på platsen i syfte att konstatera kulturlagertjocklek och under mark dolda murrester från andra byggnader än den i dag synliga.
• En georadarundersökning är önskvärd för att kunna spåra under marken dolda lämningar efter både byggnader och ringmuren runt borganläggningen. En georadarundersökning med gott resultat skulle även vara en god hjälp inför de fortsatta undersökningarna.
• En byggnadsarkeologisk undersökning bör utföras av den i dag synliga byggnadsresten. Detta är viktigt för att kunna konstatera dess funktion och disposition.

När projektet är avslutat skall resultaten från de ovan redovisade punkterna, jämte det skriftliga källmaterialet, slutligen sammanställas i en monografi över Gladsaxehus.

De här punkterna är viktiga för att få en klargörande bild av Gladsaxehus, både rörande perioden innan länsborgens tillblivelse 1400 och dess funktion som länsborg. Gladsaxehus har troligtvis haft en central roll för sydöstra Skåne under senmedeltiden såsom en av de viktiga länsborgarna i det danska riket.

Syfte och frågeställning

En par viktiga frågeställningar som formulerades inför undersökningarna år 2002 var:

1. När etablerades borganläggningen Gladaxehus?
2. Har den äldre sätesgården, d.v.s. den gård som Ide Pedersdatter Falk testamenterar till drottning Margarethe år 1398, legat på samma plats som den strax efter år 1400 etablerade riksborgen?
3. Finns det andra byggnader i direkt anslutning till borgruinen och vilken funktion har dessa haft?

Undersökningsresultat

Förutsättningar

I syfte att försöka besvara de ovan formulerade frågeställningarna placerades ett 3x1 meter stort provschakt omedelbart intill borgruinen. Avsikten med schaktets placering var dels att försöka få svar på hur mycket som egentligen återstod av borgruinens dagermurar, och dels försöka datera uppförandet av stenhuset. Det var även viktigt att dokumentera lagerbildningarna i direkt anslutning till ruinen för att erhålla en uppfattning om det intill denna legat byggnader eller andra typer av konstruktioner. Om några konstruktioner kunde beläggas intill borgruinen var det av vikt att försöka funktionsbestämma och datera dessa, i syfte att konstatera om den äldre sätesgården kan ha legat på samma plats som den senmedeltida länsborgen.

Vi hade även för avsikt att frilägga en del av den år 1954 påträffade ringmuren, norr om borgruinen. Anledningen till att vi ännu en gång frilade redan undersökta delar av borgen var dels att ringmurens sträckning skulle kunna mätas in digitalt med moderna mätinstrument (totalstation), dels att daterande fynd skulle kunna samlas in och knytas till säkert dokumenterade lager.

Borgruinen Gladsaxehus. En översiktskarta som visar borgruinen och de två provschakten 2002.

Sammanfattande resultat

För att knyta an till de ovan formulerade frågeställningarna så antyder de arkeologiska lämningarna och fyndmaterialet att stenhuset skulle vara uppfört senast vid 1300-talets början. Detta innebär att den äldre sätesgården, d.v.s. den gård som Ide Pedersdatter Falk testamenterar till drottning Margarete år 1398, förmodligen legat på samma plats som den strax efter år 1400 etablerade riksborgen. Men däremot finns det en del som pekar mot att ringmuren skulle ha uppförts i samband med etablerandet av riksborgen. Kanske fanns det inget behov av en kraftigare befästning runt sätesgården, mer än möjligtvis en vallgrav runt borgholmen. Uppförandet av den befästa sätesgården under högmedeltid, ute i ett ganska sankt område, stämmer även väl med den allmänna bilden i Danmark, då huvudparten av de danska privatborgarna uppfördes under 1200-talets sista år, och fram till 1396 (Reisnert 1989, s. 66, Ödman 2002, s. 19f.).

De arkeologiska lämningarna visar att hus och eventuellt verkstäder legat i direkt anslutning till stenhuset. Vilken funktion dessa haft är dock osäkert, men från ett avsatt kulturlager, strax ovan husets byggnadslager, framkom bl. a. en slaggklump och eventuellt ett fragment av ett bälgmunstycke av järn och kalk. Detta antyder att någon form av järnhantering skett i omedelbar närhet av stenhuset.

Fyndmaterial i form av bl.a. tegelstenar, takpannor, två blyspröjsfragment och fönsterglas, där ett par skärvor dessutom var bemålade, i ett kraftigt raseringslager strax norr om ringmuren visar att det möjligtvis även kan ha legat en byggnad i anslutning till muren.

Det historiska källmaterialet, liksom undersökningarna 1954 och 2002, tycks visa att länsborgen Gladsaxehus varit en regelbunden borganläggning med ett rektangulärt stenhus, omgivet av ringmur och vallgravar. Borganläggningen får anses ha vissa likheter med t ex Lindholmen, där ett kraftigt kärntorn omges av en ovanligt bred ringmur (ca 3,5 meter), vilket skall jämföras med ringmuren runt Gladsaxehus (ca 1 meter bred). Andra jämförelser mellan de två borgarna kan för närvarande inte göras. Gladsaxehus har även vissa likheter med Falsterbohus, där kärntornet omges av en ringmur. Falsterbohus har dock haft dubbla vallgravar, vilket troligtvis inte är fallet med Gladsaxehus (Winstrand 1995, s. 97ff). Även likheter med borgen Tårnborg på Själlands västkust föreligger. Även denna har en kvadratisk grundplan med kärntorn och ringmur. Ringmuren är här ca 1,6 meter bred. Den skiljer sig dock, genom att där inte finns någon vallgrav runt borgholmen. Tårnborg nämns redan 1169 i de skriftliga källorna (Staecker 1995, s. 134f). De senare årens arkeologiska undersökningar på det närbelägna Glimmingehus antyder att även denna borg har haft en ringmur, åtminstone under 1400-talet. Runt borgholmen löper även en bred vallgrav (Jönsson 1995).