Arkeologiska utgrävningen 2003 vid Gladsaxehus

Av arkeologerna Lars Jönsson och Ulrika Wallebom

Inför utgrävningarna 2003

Inför 2003 års forskningsundersökning har följande frågeställningarna formulerats:

  1. När etableras den äldre sätesgården, d.v.s. den gård, eller borganläggning, som Ide Pedersdatter Falk testamenterar till drottning Margarete år 1398?
  2. Finns det en möjlighet att lokalisera ringmurens sydöstra hörn och därvid begränsa borgområdet? Kan det finnas byggnader, eventuellt hörn- eller flankeringstorn, i ringmurens hörn?
  3. Georadarundersökningen visar att det finns omfattande bebyggelsestrukturer öster om stenhuset. Utgör dessa enbart rester av ringmuren, eller finns det även byggnader vilka legat i direkt anslutning till ringmuren? Vilken funktion har dessa byggnader haft i så fall? Öster om den förmodade ringmuren visar georadarundersökningen tydliga strukturer. Ingår dessa i en äldre fas i borgens historia?

Borgruinen Gladsaxehus. På ritningen syns den ungefärliga sträckningen av vad som tolkats som ringmuren. Partier av denna framkom 1954. Provschakten som skall grävas i samband med årets forskningsundersökning är inlagda på ritningen.

I syfte att besvara dessa frågeställningar kommer därför tre provschakt, ca 2 x 5 meter stora, att placeras inom borgområdet. Schakt 1 kommer att förläggas ca 10 meter sydost om stenhusets sydöstra hörn. Vår förhoppning är att lokalisera ringmurens sydöstra hörn, så att vi dels kan få en uppfattning om storleken på borganläggningen, och dels en datering av uppförandet av muren. Dessutom kan byggnader, eller möjligtvis hörn- eller flankeringstorn varit uppförda på platsen.

Det andra schaktet kommer att placeras ca 5 meter öster om stenhuset, dels i syfte att lokalisera den östra begränsningen på ringmuren, och dels för att förstå vad det är för strukturer som framkom i samband med georadarundersökningen. Intill ringmuren kan det ha legat byggnader med olika funktioner.

Det tredje schaktet kommer att placeras ca 19 meter sydost om stenhusets sydöstra hörn. Georadarundersökningen visar att det här kan finnas murar under mark, vilka kanske ingår i en äldre fas i borgens historia.

Förmedling

En viktig del i projektet är att förmedla kulturhistorisk kunskap till såväl en intresserad allmänhet som till skolbarnen på Österlen. Under fjolårets arkeologiska undersökning besöktes utgrävningen vid Gladsaxehus av flera hundra intresserade österlenbor, turister och ett antal skolklasser. I samband med 2003 års undersökning hoppas vi därför, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, kunna arrangera en parallellt löpande arkeologi- och lokalhistorisk kurs för en intresserad allmänhet. Vi kommer dessutom, i samarbete med Österlens Museum, bedriva viss pedagogisk verksamhet för ett antal skolklasser på Österlen.

Den arkeologiska undersökningen

Så då var årets arkeologiska undersökning avslutad! Vi är båda två mycket nöjda med årets utgrävning, även om de arkeologiska resultaten kanske inte riktigt motsvarade de förväntningar vi hade. Detta berodde till stor del på att vi inte kunde ta upp så stora schakt som vi ursprungligen hade planerat. I år tog vi upp tre nya schakt öster, sydost och söder om den befintliga ruinen. Schakten öster och sydost om stenhuset var ca 5 x 1 meter stora, medan schaktet i söder endast blev 1 x 1 meter stort. Samtliga schakt var planerade att vara 5 x 2 meter stora, så det finns fortfarande stora möjligheter att vid kommande undersökningar besvara våra frågeställningar!

Schaktet vid vallgraven

Gladsaxehus. Avbildning av C G Hilfeling på 1770-talet.

På den medföljande figuren, C G Hilfelings avbildning från 1770-talet av Gladsaxehus, har vi lagt in årets schakt. Som det framgår av figuren är schaktet sydost om stenhuset placerat i kanten av vallgraven, på vad som förmodligen är en gång, kanske från 1600-talet. Denna verkar att begränsas i öster av en gärdsgård och i väster av vallgraven. Anledningen till att vi placerade schaktet här var att en i mars genomförd georadarundersökning visade att det kunde finnas murar under marken, kanske ingående i en äldre fas i borgens historia.

Vår tanke var att handgräva schaktet ner till en lämplig nivå att börja den arkeologiska undersökningen från. Med då de övre lagren var väldigt uttorkade och med ett stort innehåll av styv lera, beslöt vi efter några dagar att fortsätta med en mindre grävmaskin. Men efter ett par timmar gick den i sönder, och vi fick avsluta schaktningen dagen efter istället!

Det mesta i schaktet utgjordes av raseringslager från 1600-talet, vilket är perioden då borgen upphörde att fungera som kunglig länsborg. I raseringslagren förekom stora mängder medeltida tegelpannor, tegelstenar och kalbruk, vilket antyder att en större byggnad kan ha stått i närheten av schaktet. Några konkreta spår av byggnaden, såsom syllstenar och lergolv, fann vi dessvärre inte, förutom en större sten (en grundsten?), vilken dock inte låg i ursprungligt läge. I raseringslagren fann vi även en del keramik, framför allt skärvor från trefotsgrytor av typen yngre rödgods, men även en del stengods från 15-1600-talet. Det mest spektakulära fyndet var en björnklo, funnen av en av kursdeltagarna. Kanske har den suttit på en björnfäll, vilken kan legat runt axlarna på en av länsherrarna på borgen. En spännande tanke! I schaktet framkom även ett vackert ornerat spänne.

I den västra delen av schaktet, under raseringslagren, och ca 1,50 meter under den nuvarande marknivån, gjordes en intressant iakttagelse. Här framkom nämligen torvig lera och alldeles svart torv. I lagret fanns välbevarade träpinnar och träbitar, en del till och med tillhuggna! Lagret visar att området en gång utgjordes av en mindre våtmark, vilket man utnyttjade i samband med anläggandet av vallgraven runt borgholmen.

Nederst i lagersekvensen, ca 1,60 meter under den nuvarande marknivån, kom den orörda moränleran. Detta visar att kulturlagertillväxten sydost om stenhuset varit ganska rejäl, och att lagren framför allt utgörs av kraftiga raseringslager, merparten från 1600-talet.

Schaktet söder om stenhuset

Det lilla schaktet, endast 1 x 1 meter stort, placerades ca 10 meter sydost om borgruinen. Vår förhoppning var att lokalisera ringmurens sydöstra hörn, vilken enligt våra hypoteser kunde finnas här. Därigenom kunde vi kanske få en uppfattning om storleken på borganläggningen, och dessutom datera uppförandet av ringmuren. Dessutom kan andra byggnader, och möjligtvis även hörn- eller flankeringstorn varit uppförda på platsen. På Hilfelings avbildning från 1770-talet framgår att schaktet är placerat på ”et stykke af Slottets grund, hvor nu er ager”.

Vad vi fann i det lilla schaktet var dels ett kraftigt raserings- och brandlager, med stora mängder lerklining/bränd lera och tegelpannor. På lerkliningen fanns tydliga intryck av träpinnar. Det visade sig att lerkliningen hade varit utsatt för kraftig eldpåverkan. Byggnadsmaterialet antyder att en korsvirkesbyggnad, sannolikt med ett tak av tegelpannor, har legat söder om stenhuset. Byggnaden kan ha utgjort en salsbyggnad, dvs borgens förnämsta byggnad.

I raseringslagren fanns även keramik, både skärvor från trefotsgrytor och från krukor av typen yngre svartgods. Det fanns även en vacker bronsnål, funnen av en av kursdeltagarna.

Schaktet öster om stenhuset

Det tredje schaktet placerades endast fem meter öster om stenhuset. Avsikten med schaktet var att lokalisera den östra begränsningen på ringmuren, vilken enligt Åbergs undersökning borde fortsätta söderut. Men ack vad vi bedrog oss! Istället för att fånga upp fortsättningen på ringmuren så framkom istället en större nedgrävning. Då den endast kunde iakttagas i ett ca 1,40 meter långt och 0,40 meter brett schakt går det inte att säga något bestämt om dess funktion. Det konstaterades dock, med hjälp av provborrning, att nedgrävningen var minst 1,40 meter djup. Kanske är det en medeltida brunn, eller nedgrävningen för en grundmur? I dess fyllning framkom inga daterande föremål. Det enda vi har att bygga upp en datering på är stratigrafin i schaktet. Nedgrävningen är grävd genom en äldre markhorisont (medeltida?) och en äldre härd, vilken möjligtvis är förhistorisk. Vi kommer att skicka in ett kolprov för C14-analys från härden.

I den västra delen av schaktet, närmast stenhuset, fanns två större stenar vilka möjligtvis utgör grunden eller syllstenar för en byggnad. Hur de skall tolkas är i nuläget osäkert.

I detta schakt fanns inga raserings- eller byggnadslager, till skillnad mot de andra schakten. Vad detta beror på är svårt att säga, men en orsak kan att man velat hålla rent inne på borggården och istället ”dumpat” allt raseringsmaterial och annat skräp i vallgraven och i omgivningarna. I ett utjämningslager av lera fann vi dock ett vacker brosch i formen av en liten anka, vilken kommer att inlämnas för konservering.

Förmedlings- och kursverksamhet

Det i vår mening viktigaste med årets arkeologiska undersökning var att förmedla kulturhistorisk kunskap till såväl en intresserad allmänhet som till skolbarnen på Österlen. I samband med årets undersökning hade vi visningar av utgrävningen både under Gladsaxdagen den 9 augusti och under den rikstäckande Arkeologidagen den 17 augusti. Under båda dagarna kom mängder med historie- och arkeologiintresserade människor. Man kan läsa mer om Arkeologidagen i Gladsax på hemsidan http://welcome.to/artefact. (Klicka på ikonen Utgrävt i vänstra fältet så står där om Arkeologidagen).

Under utgrävningens två sista veckor höll vi även arkeologikurser, både en veckolång kurs, och en Arkeolog för en dag-kurs. Kurserna rönte ett så stort intresse att vi t o m fick tacka nej till en del intresserade! Kurserna var mycket uppskattade, och vår förhoppning är att, tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, arrangera nya arkeologikurser nästa år.

Hur fortsätter vi 2004?

De arkeologiska undersökningarna vid Gladsaxehus kommer att fortsätta under sommaren 2004. Då kommer vi att fortsätta gräva i de schakt som påbörjades förra året. Schakten kommer att göras större och djupare, och förhoppningsvis kommer vi att kunna svara på några av de formulerade frågeställningarna.

Vad vi undrar över inför årets undersökning är bland annat: vad är det egentligen som georadarundersökningen visar? Hur ska dessa strukturer tolkas? Varför finns det ingen fortsättning på ringmuren söderut? Var det verkligen ringmuren som Åberg påträffade 1954 eller var det en större byggnad? Hur avgränsas borgområdet i söder, finns det en ringmur här och en salsbyggnad?

Läs mer om hur utgrävningarna 2004 gick.

Comments are closed